Säkerhetsfrågor

Hur påverkas bärigheten med dagvatten i temporärt

magasinerat i förstärkningslagret?

Oavsett konstruktion kan bärigheten påverkas av närvaron av vatten, antingen genom minskad effektivspänning när belastningen överförs från stenskelettet till porvattnet och att vattnet verkar som smörjmedel och ytterligare efterpackning uppstår.  Enstaka laster kommer inte ha någon mätbar inverkan och vid utförda fullskalaförsök i Sverige behövde belastningen ackumuleras avsevärt innan någon effekt kunde mätas. Det rekommenderas att vatten magasineras högst 48 timmar i dränerande konstruktioner och den ackumulerade trafikbelastningen som hinner uppstå under denna tide är alldeles för begränsat för att några oönskade skadeförlopp hinner uppstå.

 

Kan vi styra val av byggnadsmaterial?

Man kan direkt styra valet av ytbeläggning – marksten av betong, betongplattor, natursten, asfalt, grus mm.När man kommer till bergmaterial är man av praktiska skäl hänvisad till lokala fyndigheter eftersom långa transporter av tunga bergmaterial bör undvikas. De flesta av dessa är lämpliga för produktion av vägbyggnadsmaterial, men egenskaperna efter brytning, krossning och siktning kan variera. Man får olika kornstorlekar, olika kornformer, rikt innehåll av vissa mineraler, olika stora hålrum och olika utläggnings-och packningsegenskaper.
Därför ger projektarbetet rådet att prova lokala material som ska användas för permeabla konstruktioner. I första hand studeras vattengenomsläppligheten, men även porvolym och bärighet vid belastning.

OBS! Det är snarare viktigt att finna rätt funktion än att köpa ett exakt specificerat material.

Läs också rapporten ”Krossmaterial från ett entreprenörsperspektiv med fokus på tillverkning och karakterisering”.

 

Är det lämpligt att göra gator till multi-tools?

Vi kallar det hellre för multifunktionella gator eller hårdgjorda ytor och skall vi klara översvämningarna som kommer måste vi göra det!

 

 Hur säkrar man de olika lagren?

Finns det anpassade textiler som kan användas mellan sättlager, bärlager, fyllnadslager och terrass? Det finns en mängd olika produkter på marknaden avsedda att förhindra materialblandning (fiberduk) eller att förstärka vägkroppen (geonät). Fiberduk kan användas på terrassen samt där det i övrigt anses nödvändigt för att stänga ute material som försämrar de dränerande egenskaperna. I våra tester har vi inte använt fiberdukar för förhindrande av materialvandring mellan de olika lagren.

Se även: Vad händer vid gränsskiktet mellan lagren? Finns det risk att de olika materialen i vägkroppen blandas? 

 

Finns det risk för tjälskjutning?

Normalt avvänds tre olika varianter av dränerande konstruktion; (a) full infiltration (i terrassen), (b) delvis infiltration och (c) ingen infiltration. Val konstruktion måste anpassas efter terrassens dränerande förmåga samt grundvattennivån. Vid täta material i terrassen eller högt stående grundvattenyta kan inte terrassen förväntas dränera dagvatten och konstruktion typ (c) bör användas. I denna typ konstruktion fördröjs dagvattnet i överbyggnaden men exfiltreras via dräneringsrör.

Vid projektering bör grundvattenytans nivå beaktas och bör ej ligga mindre än r 1000 mm (Interpave Permeable Pavements, CIRIA C753, The SuDS manual, 2015) under terrassytan vid val av konstruktionstyp (a) eller (b). Detta för att medge eventuella föroreningar kan infiltreras och brytas ned i terrassen samt för att förhindra grundvatten i överbyggnaden som därigenom begränsar tillgänglig reservorar för dagvatten. Om en oförutsedd händelse uppstår och grundvattenytans nivå höjs och hamnar i överbyggnaden kommer terrassens dränerande funktion att reduceras. Vid bestående grundvattenhöjning reduceras infiltrationsförmågan i terrassen och överbyggnadens dränerande förmåga uteblir då. Konstruktionens bärighet påverkas i samma, eller något mindre, utsträckning som traditionella konstruktioner

Hur hållbart är det med ännu tyngre trafik?

Vi har ju t.ex. Siemens som åker med stora generatorer på våra vägar ibland. Överbyggnaderna är i första hand framtagna för urbana ytor av typen smågator, torg och parkeringsplatser.

 

Har man testat ytorna vintertid- hur påverkas deras

funktion gällande halka och kalkutfällningar?

Gällande halka hänvisas till frågorna:
Kan man halkbekämpa med sand och/eller salt på dränerande ytor?
och Finns det någon särskild tjälproblematik att ta hänsyn till?

Gällande kalkutfällningar i betongmarksten är det ingen skillnad mellan tät och permeabel yta.

 

Hur är det tänkt att dimensioneringsverktyget ska kunna

användas/tillämpas och hur ska det kopplas mot AMA?

Dimensioneringsverktyget är avsett för användning i tidig projekteringsfas för att få en uppfattning om utformning och storlekar för val av olika typer av dagvattenlösningar i förhållande till den hårdgjorda ytans storlek och konstruktionstyp. Detta för att i ett tidigt skede kunna utreda för vilka alternativ de ekonomiska och ytmässiga förutsättningarna finns. För slutgiltig projektering av dagvattendelen inkluderande reningseffekter och volymer krävs användning av kommersiella verktyg av den typen som tillhandhålls av till exempel konsulter. Slutgiltig dimensionering av den hårdgjorda ytan med avseende på trafiklaster kan göras inom ramen för dimensioneringsverktyget. I nuläget finns ingen koppling till AMA.

 

Hur ska man formulera krav på packning av bärlager

för att säkra att det blir så bra som möjligt?

Normalt avvänds tre olika varianter av dränerande konstruktion; (a) full infiltration (i terrassen), (b) delvis infiltration och (c) ingen infiltration. Val konstruktion måste anpassas efter terrassens dränerande förmåga samt grundvattennivån. Vid täta material i terrassen eller högt stående grundvattenyta kan inte terrassen förväntas dränera dagvatten och konstruktion typ (c) bör användas. I denna typ konstruktion fördröjs dagvattnet i överbyggnaden men exfiltreras via dräneringsrör.

Vid projektering bör grundvattenytans nivå beaktas och bör ej ligga mindre än r 1000 mm (Interpave Permeable Pavements, CIRIA C753, The SuDS manual, 2015) under terrassytan vid val av konstruktionstyp (a) eller (b). Detta för att medge eventuella föroreningar kan infiltreras och brytas ned i terrassen samt för att förhindra grundvatten i överbyggnaden som därigenom begränsar tillgänglig reservorar för dagvatten. Om en oförutsedd händelse uppstår och grundvattenytans nivå höjs och hamnar i överbyggnaden kommer terrassens dränerande funktion att reduceras. Vid bestående grundvattenhöjning reduceras infiltrationsförmågan i terrassen och överbyggnadens dränerande förmåga uteblir då. Konstruktionens bärighet påverkas i samma, eller något mindre, utsträckning som traditionella konstruktioner

Hur får man entreprenörerna att förstå vad man vill?

Normalt avvänds tre olika varianter av dränerande konstruktion; (a) full infiltration (i terrassen), (b) delvis infiltration och (c) ingen infiltration. Val konstruktion måste anpassas efter terrassens dränerande förmåga samt grundvattennivån. Vid täta material i terrassen eller högt stående grundvattenyta kan inte terrassen förväntas dränera dagvatten och konstruktion typ (c) bör användas. I denna typ konstruktion fördröjs dagvattnet i överbyggnaden men exfiltreras via dräneringsrör.

Vid projektering bör grundvattenytans nivå beaktas och bör ej ligga mindre än r 1000 mm (Interpave Permeable Pavements, CIRIA C753, The SuDS manual, 2015) under terrassytan vid val av konstruktionstyp (a) eller (b). Detta för att medge eventuella föroreningar kan infiltreras och brytas ned i terrassen samt för att förhindra grundvatten i överbyggnaden som därigenom begränsar tillgänglig reservorar för dagvatten. Om en oförutsedd händelse uppstår och grundvattenytans nivå höjs och hamnar i överbyggnaden kommer terrassens dränerande funktion att reduceras. Vid bestående grundvattenhöjning reduceras infiltrationsförmågan i terrassen och överbyggnadens dränerande förmåga uteblir då. Konstruktionens bärighet påverkas i samma, eller något mindre, utsträckning som traditionella konstruktioner