| STAD | BESKRIVNING | REFERENSANLÄGGNINGAR | RAPPORT |
|---|---|---|---|
| Göteborg | Göteborg är en av de kommuner som idag arbetar mycket aktivt för att lokalt fördröja och rena dagvatten i staden, bland annat har man utvecklat en digital skyfallsmodell för att minska konsekvenserna vid översvämningar. Klimatförändringar med temperaturhöjning som höjer havsnivån pekas ut som den största riskfaktorn. En höjning av havsnivån på 0,9 m i kombination med en storm likt ”Gudrun” skulle försätta nästan hela centrala delarna av Göteborg under vatten. | Biofilter i Kviberg Multifunktionella ytor i Frihamnen Grönska med funktion i Lindholmshamnen Utredning av lokalklimatet i Masthuggskajen | Ladda ner rapport |
| Helsingborg | Helsingborgs stad har låtit göra en digital modell som visar var riskerna för översvämning från hav och skyfall är som störst, eftersom man i samband med kraftiga regn är sårbar för översvämningar från både hav, skyfall och vattendrag. Kommunen har även låtit göra en omfattande klimatutredning som underlag för prioriteringar i åtgärdsarbetet. | Genomsläppliga jordar och biokol i plantering vid Ångfärjan | Ladda ner rapport |
| Lund | I Lund invigdes 2016 Råbysjön som är en del av rekreationsområdet Råby sjöpark. Sjön är 2,6 hektar och har dimensionerats för att tillsammans med omgivande ängsmark kunna fördröja ett 100-årsregn från ett 174 hektar stort avrinningsområde. | Biokol i växtbäddar vid Råby Kajpromenad | Ladda ner rapport |
| Malmö | Med anledning av skyfallet 2014 har Malmö stad tillsammans med VA SYD påbörjat arbetet med att ta fram en skyfallsplan. Malmö har på senare år drabbats av flera extrema nederbördssituationer och i augusti 2014 föll det största regn som någonsin uppmätts i staden. Under 6 timmar föll det lika mycket regn i de centrala delarna av Malmö som det vanligtvis gör under två normala sommarmånader. | Gödsling av bokar på Hyllie Stationstorg | Ladda ner rapport |
| Växjö | Det kommunala ledningsnätet i Växjö är på vissa ställen överbelastat och det har anlagts utjämningsmagasin och öppna dagvattenlösningar runt om i staden för att hantera detta. Man har sedan lång tid tillbaka antagit ett helhetsgrepp kring hanteringen av dagvatten. | Genomsläpplig beläggning på Västra Esplanaden Mikroklimatanalys vid Västra Esplanaden Dränasfalt vid lilla Vallen | Ladda ner rapport |
| Stockholm | Redan 1994 beslutade Stockholm om en övergripande policy om att dagvatten i första hand ska hanteras genom infiltration och fördröjning vid källan innan samlad avledning. Ett sätt att hantera dagvatten lokalt är genom anläggande av växtbäddar och skelettjordar. För att öka anläggningarnas prestanda och gynna stadsträdens tillväxt har man även börjat blanda in biokol i anläggningarna. | Växtbädd med skelettjord vid Valhallavägen Växtbädd med skelettjord på Nybrogatan Växtbädd med kolmakadam på Rörstrandsgatan Växtbädd med skelettjord på Västerled Studie av trädtillväxt på Swedenborgsgatan Studie av rottillväxt på Blekingegatan | Ladda ner rapport |
| Uppsala | Målet med grönblåa system är att de ska leverera många ekosystemtjänster som bland annat rening och fördröjning av dagvatten samt estetiska, sociala och ekologiska värden men även vara en välfungerande växtbädd. Flera grönblå konstruktioner har implementerats i projektering av bland annat stadsdelen Rosendal i södra Uppsala och förtätningsprojektet Östra Sala Backe. | Grönblåa system i stadsdelen Rosendal Strandbogatan Testbädd Grönblåa system Östra Sala Backe | Ladda ner rapport |
